Vilken annorlunda påsk det blev. Jag saknade min familj så mycket. Jag har alltid firat med min familj men inte i år på grund av att mina föräldrar är i riskzon. Det var tråkigt och jag börjar tröttna på den här situationen. Samtidigt så är det här ingenting jämfört med vad de fattiga i u-länderna behöver stå ut med. Jag får ont i hjärtat när jag läser om dem och då känns mina små klagomål så löjliga.
Vi har även hunnit med en hel del. Vi har cyklat, lekt, pysslat, målat, bråkat, jag har tjatat, odlat, köpt blommor etc.
