Arr man var så liten som ens egna barn känns underligt. Eller hur?
Dessa böcker sysslade vi med. Vilka minnen! Jag undrar vad mina barn kommer få göra?
Allt har blivit så tekniskt och det är bra, samtidigt som det är viktigt att koppla ifrån då och då. Det är därför det är bra med ett sommarhus någonstans. Jag försöker övertala maken, hörni.
Nej men det känns skönt att vi har fått uppleva en barndom utan mobiltelefoner, datorer och annat som stör. Teknologin har verkligen hjälpt till en del men det är också viktigt att upptäcka omvärlden, att gå ut då och då och umgås. Jag har verkligen tröttnat på mitt beroende av telefonen också, jag är inte mycket bättre, men jag vill göra något åt saken. Jag har sagt att när barnen finns i närheten slopas mobilen.
Jag har koncentrationssvårigheter, jag har haft det länge och det upptäcktes någon gång i högstadiet. Jag kämpar för att lyssna på någon under en längre period och jag kan verkligen inte fokusera på en sak för länge. Därför har mobilen blivit min räddning, jag kan koppla bort allt runtomkring en stund. Fast det blir inte bra, det heller. Det drabbar ju mina barn, som förtjänar all min fokus. Nu slopar jag mobilen (som jag ändå lyckats krossa rutan på IGEN!) och gör mitt bästa med att vara närvarande mamma.
Hur är ni med era telefoner/ipads?
