Det är ett tungt jobb, att vara en ”bra” mamma även om man gör sitt allra bästa. Man är aldrig nöjd och mot slutet av kvällen grubblar man över vad för fel man har gjort.
Jag tycker att jag är en någorlunda bra morsa men jag skulle gäääärna vilja ändra vissa saker på mig själv.
- Jag klarar inte av att det blir smutsigt. Jag blir irriterad när Victoria tappar saker och ibland gör hon det med flit. För att göra mig arg. Hon lyckas. Varje gång. Jag har blivit MYCKET bättre på att låta hemmet vara stökigt men det svider ändå i hjärtat!
- Jag tröttnar på att leka samma sak i två timmar. Eller efter ett par gånger. Jag kan lägga ihop Nalle Puh pusslet på 2 minuter nu. Jag försöker hålla intresset uppe men efter ett tag söker jag mig till annat, även om dottern min vill fortsätta med pusslet.
- Jag skulle vilja vara gladare. En glad mamma, hela tiden. Nu är det inte så och det finns en anledning, men jag brukar tänka på att försöka göra om allt till bra när det kommer till barnen. Ibland går det tyvärr inte och det är ju okej egentligen. Barn behöver få SE alla känslor en vuxen kan ha, man ska inte dölja, men oj vad jag skulle vilja vara glad även om mjölken är utspridd på golvet, Victoria har kissat på sig och Cliven gråter efter en leksak. Samtidigt som telefonen går sönder, huset är smutsigt och det är lera överallt efter Victorias lekstund. Oj, ja. Beröm till er som orkar vara glada då! Ni är grymma!
- Låta dem få välja själva. Det här gäller mer Victoria än Cliven men hans tur kommer väl snart. Jag klarar inte av att låta henne bestämma vad hon ska ha på sig. Jag blir knäpp över hur det inte matchar! Det är väldigt sött av henne att vilja vara med och bestämma, hon har ju rätt att få välja själv så där är jag så himla dum! I mitt försvar måste jag säga att min dotter har no sense for fashion!
- Att varva ner. Jag är igång hela tiden, med nya projekt och aktiviteter. Nu är Victoria likadan som jag men som barnmorskan sa; Det kan ju bero på att det är det enda hon har fått ta del av. Cliven verkar däremot lugnare och det kan väl bero på att jag är en aning lugnare med honom, att vi inte är ute konstant. Victoria har myror i arslet, som jag. Får hon inte gå ut en stund blir hon knäpp, som jag. Det skulle vara skönt att bara ta dagen som den kommer men det går inte. Jag måste ha alla mina 150 bollar i luften.
Några bilder från april och bakåt. Har ju som sagt inga nya bilder men det kommer! 🙂
