Min man förstår inte hur jag orkar med så många aktiviteter och mitt jobb har diagnostiserat mig med ADHD. (Med glimten i ögat såklart!) Många kommenterar om att jag gör så mycket med mina barn och är igång. Ja, det är jag nog. Under höstlovet var det full rulle hemma och även om familjen vilade sysslade jag med annat. Det är sån jag är helt enkelt. Jag känner mig sällan stressad och jag är bra på att dra ner tempot på annat när det blir för mycket någon annanstans. Efter 15 år har man liksom satt det i systemet.
Jag har varit såhär så länge jag kan minnas. När jag var tonåring hade jag både jobb och skola, har alltid pluggat dubbelt eller jobbat dubbelt. Vid en period jobbade jag varje dag i sex månader plus tränade 10-12 timmar i vecka. Nonstop. Det är så jag mår som bäst.
Dessutom vill jag att mina barn ska få uppleva allt och de ska vara delaktiga i allt. Barnen är med mig när jag tvättar, handlar, städar undan i huset eller är ute på äventyr. Allt är inte planerade museumbesök men de är inkluderade i det mesta.
Ibland behöver man en paus och jag är bra på att ladda om. Många tror att jag kommer gå in i väggen men jag kommer nog inte göra det. Jag har annat i bagaget som tar över, att slänga sig i sängen och släppa allt funkar inte för mig.
Jag älskar så mycket i livet så allt blir en avkoppling. Jag älskar att pyssla, måla eller skriva. När jag gör dessa saker så kopplar jag bort allt. Sedan är jag bra på att skaka av mig saker, jag är sur en liten stund och sedan är det över. Jag går inte runt och ältar på saker man inte kan ändra på. Jag bråkar sällan med någon förutom min make, det gör mycket för ens sinne också. Jag kan bli ledsen eller riktigt upprörd men då tar jag det med den personen eller så skakar jag av det. Mindre stress, mindre negativa tankar.
Jag fick den här boken i present av tjejerna. Hon går in i väggen och så får man följa den resan men jag älskar namnet på boken. För mamma kan vara riktigt trött, haha. Fast det är fan det bästa som finns – att vara mamma.
Även om vi är igång och det syns mycket här i bloggen så tar vi det också lugnt. Barnen får numera titta på tv och använda sin IPad. Kanske inte lika mycket som de andra vi känner men vi latar oss också. Det är inte min mening att stressa upp någon. Ibland får jag migrän och då får barnen glo på tv. Sedan försvinner migränen och jag är igång. Det är så det är, man är sig själv och mer än så kan man inte vara.
