I måndags var jag på föreläsning tillsammans med några SO-lärare. Det handlade om antisemitism i Polen idag. Det var intressant och det får en att reflektera en hel del över sin egen undervisning. Vi lär ut om Förintelsen men vi förmedlar inte rösterna av de drabbade. Vi skapar inte ett forum där eleverna får vara en del av människans liv. Hur skapar man en lärande miljö där eleven kan kombinera fakta med empati? För vi kan inte bara lära ut för vi måste få barnen att förstå varför världen ser ut som den gör. Fördomsfull.
Det är 2018 och många i Polen idag anser att judarna lurar folk. Än idag. Varför? Han la fram massa tankar men han nämnde islamofobin. I samband med att den växer missgynnas andra minoriteter eftersom de hannar återigen i ett utsatt läge. Just för att de anses vara annorlunda. Många hade inte ena träffat en jude men hade ändå starka åsikter om dem.
Världen idag är komplex. Jag önska att alla kunde se världen som mina barn gör; fördomsfritt.
Utsikten var mysig. Det är ändå något magiskt med gamla byggnader. Det väcks något nostalgiskt inom mig och jag blir lycklig.
